Inköpt eller egenproducerat foder
Alla som odlar, hanterar, lagrar, transporterar, blandar, bearbetar foder eller utfodrar livsmedelsproducerande djur räknas som foderföretagare. Detta gäller både primärproducenter och foderfirmor men även företag inom till exempel livsmedelsindustrin som lämnar ut biprodukter i syfte att användas som foder (till exempel etanolfabriker, bryggerier, bagerier, glassfabriker och liknande). Inköpt foder ska komma från anläggningar som är registrerad och godkänd av Jordbruksverket, och fodret ska ha genomgått lagstadgade kontroller. Kravet på registrerad foderleverantör gäller även när du köper in till exempel bröd och potatis som från början varit avsedda som livsmedel.
För de flesta lantbruksföretag som hanterar foder räcker det att anläggningen är registrerad, hos Länsstyrelsen men i vissa fall måste också anläggningen vara godkänd av Jordbruksverket. Detta gäller bland annat vid egen tillverkning av foder som innehåller läkemedel. Vid inköp från grannar så ska även grannen finnas med på listan över registrerade foderanläggningar, men om grannen endast direktförsäljer mindre än 10 ton torrsubstans primärproducerat foder per år och till lokala jordbruksföretag belägna inom 50 km, krävs inte att grannen är registrerad som foderföretagare. Du kan läsa mer på Jordbruksverkets hemsida.
Det säkraste fodret ur ett smittohänseende är värmebehandlat, pelleterat foder. Foder från egen produktion ska hålla god hygienisk kvalitet. Om du misstänker bristande kvalitet i foder eller vatten bör du låta göra mikrobiologisk analys (även kemisk analys kan vara befogad, dock inte av smittskyddsskäl). Blötfoderprover måste kylas snabbt och analyseras på laboratorium inom 2-3 dagar för att provsvaret ska bli så bra som möjligt. Kontakta analyslaboratoriet för instruktioner och provtagningsmaterial.
Grisar får aldrig ges fodermedel som innehåller andra animaliska produkter än ägg, mejeriprodukter eller fiskmjöl. Kalk och fosfor av animaliskt urprung får ges under vissa förutsättningar.
Importerat foder
Egenimporterat foder från annat EU-land ska vara kontrollerat för aflatoxin och salmonella. Sådan införsel ska också anmälas till Jordbruksverket, mer information finns på Jordbruksverkets hemsida. Om transport av det importerade fodret ska ske med utländska transportfordon bör kontakt tas med Svenska Djurbönders Smittskyddskontroll, SDS, i god tid före transporten.
Hygien i foderlager och foderanläggning
Grundregeln är att foderköket ska användas för vad det är avsett till, fodertillverkning, och inte som upplagringsplats för annan utrustning. Det förbättrar möjligheten att hålla en god hygien och att minskar risken för att skapa attraktiva boplatser för skadedjur. Det är även viktigt att området runt silos och tankar hålls rena och fria från hög växtlighet. Främst för att minska risken för att locka till sig skadedjur.
Foder och strömedel ska förvaras väl skyddat mot fukt och nederbörd, då fuktiga förhållanden gynnar tillväxten av bakterier, mögelsvamp och jästsvamp. Kontrollera gärna fukthalt och temperatur i lagrat foder regelbundet – hög fuktighet och hög temperatur innebör ökad risk för tillväxt av mikrobiologiska föroreningar.
Rengöring av foderutrymmen bör ske regelbundet. Tillämpa helst torrengöring för att inte tillföra onödig fukt till utrymmena. Sopning, skrapning och dammsugning är lämpliga rengöringsmetoder och bör ske med särskild utrustning som enbart används i detta utrymme.Se upp speciellt med s.k. buffertvattentankar där kraftig bakterietillväxt inte är ovanligt. Om sådana tankar ska användas bör de vara helt slutna så att organiskt material (humuspartiklar, damm med mera) som kan gynna bakterietillväxt inte kan komma in i tanken.
I den här Pig-rapporten finner du rekommenderade skötselrutiner för blötfoderanläggningar.
Vid anslutning till Spets eller ASF-status ska det finnas skriftlig dokumentation som anger vilka rutiner för hygienkontroll som tillämpas i besättningen. Du kan få tips på hur dessa rutiner kan utformas i denna artikel.
Skydda fodret mot andra djur
Fodret ska också vara skyddat från fåglar, gnagare och andra skadedjur som annars kan förorena det. Regelbunden skadedjursbekämpning, till exempel genom avtal med bekämpningsföretag, är oftast nödvändig för att förebygga att gnagare kommer åt att förorena fodret. I möjligaste mån ska fåglar hållas utestängda från foderutrymmen, men det kan ibland vara utmanande. Största risken för smittspridning utgör sannolikt måsar, duvor med flera som förflyttar sig mellan olika områden, speciellt sådana som trivs i närhet av sopstationer med mera. Beroende på byggnadernas skick och utformning kan det ibland vara värt att sätta finmaskigt nät i ventilationsdon och andra öppningar där småfåglar kan ta sig in.
Även vildsvin måste tas i beaktande. Även dessa ska hållas ute från förvaring av spannmål, foder och halm. Läs mer om riskerna med vildsvinskontakter och afrikansk svinpest.
I tillfälle av att afrikansk svinpest konstateras hos vildsvin och besättningen hamnar i ett område belagt med restriktioner gäller särskilda krav för spannmål och strömedel.
- Tamgrisar får inte utfodras med färskt grönfoder från det smittade området.
- Strömedel som härrör från det smittade området får inte ges till tamgris förrän det har lagrats i minst tre månader på ett sätt som tillförsäkrar att inte vildsvin kan komma i kontakt med det.
- Spannmål som härrör från det smittade området får inte ges till tamgris förrän det har lagrats i minst en månad på ett sätt som tillförsäkrar att inte vildsvin kan komma i kontakt med det.
För att kunna leva upp till kraven för spannmål och strömedel krävs en del förberedelse, speciellt om man har en större tamgrisbesättning. Begreppet strömedel innefattar både strö så som halm, rapshalm och torv. I samband med skörd bör man lagra årets skörd så att den går att skilja från lagrad skörd, och om möjligt ha ett lager som möjliggör tre månaders lagring innan strömedlet tas i bruk på ett sätt som tillförsäkrar att inte vildsvin kan komma i kontakt med det.
Vid nybyggnation
Placera foderlagret så att inte fodertransporterna behöver köra så långt över gårdsplanen. Tänk också på att utforma foderutrymmet så att det är lätt att göra rent.
I tillfälle av att afrikansk svinpest konstateras hos vildsvin och besättningen hamnar i ett område belagt med restriktioner gäller särskilda krav för spannmål och strömedel. Detta är viktigt att ta höjd för vid nybyggnation, så att det finns en beredskapsplan för foder- och strömedelslagring.
- Tamgrisar får inte utfodras med färskt grönfoder från det smittade området.
- Strömedel som härrör från det smittade området får inte ges till tamgris förrän det har lagrats i minst tre månader på ett sätt som tillförsäkrar att inte vildsvin kan komma i kontakt med det.
- Spannmål som härrör från det smittade området får inte ges till tamgris förrän det har lagrats i minst en månad på ett sätt som tillförsäkrar att inte vildsvin kan komma i kontakt med det.
För att kunna leva upp till kraven för spannmål och strömedel krävs en del förberedelse, speciellt om man har en större tamgrisbesättning. Begreppet strömedel innefattar både strö så som halm, rapshalm och torv. I samband med skörd bör man lagra årets skörd så att den går att skilja från lagrad skörd, och om möjligt ha ett lager som möjliggör tre månaders lagring innan strömedlet tas i bruk på ett sätt som tillförsäkrar att inte vildsvin kan komma i kontakt med det.