Faktorer av betydelse för sjukdom

För att smittsam sjukdom ska uppstå behöver smittämne komma i kontakt med mottagliga djur. Vidare har djurens miljö har stor betydelse för uppkomsten av smittsam sjukdom, då den dels kan gynna eller missgynna smittämnens överlevnad, dels påverka djurens känslighet för smittämnena.

Denna artikel är avsedd att ge kunskap och fördjupning i ämnet.

Faktorer hos djuret

Immunitet

Mottagligheten beror bland annat på om djuret har immunitet eller ej:  Djur som genomgått en infektion med ett särskilt smittämne får så kallad naturlig immunitet mot detta smittämne, vilken kan kvarstå en kortare eller en längre tid. Immunitet kan också erhållas genom vaccination. Smågrisar som fått tillräckligt med råmjölk skyddas av moderns immunitet de första 3-7 levnadsveckorna, men detta skydd avtar gradvis. Grisar som inte fått tillräcklig råmjölksgiva under de första levnadstimmarna får inte sådant skydd av moderns immunitet. Otillräcklig råmjölksgiva innebär också ofta att grisen har fått i sig för lite näring, vilket ökar dess känslighet för infektioner ytterligare.

Stress ökar känsligheten

Ju känsligare ett djur är desto lägre är vanligen smittdosen som krävs för att djuret ska insjukna. Stress ökar djurens känslighet. Vanliga stressfaktorer är exempelvis extrema temperaturer, avvänjning, foderbyte eller förflyttning. Åldern är en viktig faktor: växande individer är i allmänhet känsligare än äldre.

Minska djurens mottaglighet

Genom god skötsel och rutiner som minimerar stress hos djur i alla åldrar, kan man stärka djurens motståndskraft mot sjukdomar. Även fodrets sammansättning och kvalitet kan påverka uppkomsten av vissa sjukdomar. Effekterna av smitta i besättningen kan därigenom dämpas.

I en del fall kan man behöva minska mottagligheten hos djuren genom vaccination. En vaccination ger dock enbart skydd mot enstaka, specifika smittämnen och bör alltid kombineras med goda rutiner för smittskydd och skötsel i övrigt.

Djuren spelar en viktig roll i smittspridningen

Djuren har förstås en avgörande roll i spridningen av smittämne. I ett infekterat djur kan mängden smittämne öka kraftigt och sedan utsöndras från djuret i exempelvis avföring, mjölk eller upphostningar. Därmed ökar den totala mängden smittämne och man talar om ett högre smittryck.

Miljö och skötsel

Olika smittämnen gynnas av olika miljöfaktorer

Smittämnen har olika förmåga att överleva i miljön utanför värddjuret. Omständigheter som påverkar smittämnens överlevnad är bland annat fuktighet och temperatur. Vilka miljöfaktorer som bidrar till att smittämnen överlever länge varierar beroende på vilket smittämne det rör sig om. Exempelvis överlever mykoplasmabakterien, som orsakar lunginflammation, längre i kall, fuktig och mörk väderlek, medan andra bakterier gynnas av högre temperaturer.

Miljöfaktorer som sänker djurens motståndskraft

Miljöfaktorer som sänker djurens motståndskraft mot infektioner är bland annat dålig luft eller extrema temperaturer. Trasig inredning eller olämpligt utformad inredning kan ge upphov till skador och sekundära infektioner som exempelvis bölder.

Smittryck

Begreppet smittryck används för att beskriva hur stor mängden smittämne är i en djurgrupp och deras omgivning. Ett högt smittryck betyder att mängden smittämne är stor. Smittrycket ökar om ett eller flera djur är sjuka, eftersom smittämnet då förökar sig i djuren och utsöndras till miljön. Beroende på hur tåligt smittämnet är kan det även överleva och ansamlas i djurens omgivning, vilket också innebär ett ökande smittryck.

Faktorer såsom bristande hygien eller hög beläggning i djurstallarna kan bidra till ett högre smittryck, vilket kan göra att fler djur insjuknar än vad som annars skulle ha varit fallet. I en sådan miljö har också smittämnen generellt lättare att sprida sig och överleva i både djur och närmiljö.

Skötselrutiner som förebygger smitta

God och regelbunden rengöring av stallutrymmena minskar smittrycket. Goda skötselrutiner inkluderar, utöver att hålla djurens miljö så ren och torr som möjligt, även att reglera temperatur och ventilation i byggnaderna.