Krav för frivilliga kontrollprogrammet Smittsäkrad besättning gris ASF-status

För anslutning krävs att besättningen uppfyller kraven för SSB Gris GRUND-nivå. Därutöver tillkommer utvalda krav från SPETS-nivån och krav som är specifika för ASF-status. Nedan redovisas därför samtliga krav som gäller för ASF-status.

Till din hjälp finns ASF-kalkylen, som tagits fram i ett samarbete mellan Sveriges Grisföretagare (projektägare), LRF Kött, Gård & Djurhälsan (projektledare) och SSB Gris. I kalkylen framgår alla krav och regler för anslutning till SSB Gris. Kraven för ASF-status är även kopplade till kalkylark som gör att du kan ta fram ett kostnadsunderlag för att ansluta din besättning.

Omfattning

Krav

  • Vid anslutning ska samtliga grisar som av djurhållaren hålls på ett sådant sätt att de smittskyddsmässigt räknas som en enhet anslutas.

Vägledning

Med samma smittskyddsenhet menas att djuren har direkt eller indirekt kontakt. Indirekt kontakt kan t.ex. vara samma skötare (om denne inte byter kläder/stövlar och tvättar och desinficerar händer mellan djurgrupperna), samma redskap, delade flöden och transportvägar.

  • Alla SE-nummer som ingår i gårdens smittskyddsenhet ska anslutas.
  • Finns det sällskapsgrisar/hushållsgrisar på gården måste även denna djurhållning uppfylla kraven i programmet.

Utbildning av djurhållare

Krav

  • Djurhållaren och besättningens personal deltar vid årlig genomgång av besättningens smittskyddsrutiner tillsammans med behörig veterinär i programmet. Vid nyanställning går djurhållaren igenom besättningens smittskyddsrutiner i samband med anställning och personen deltar därefter vid nästkommande genomgång med veterinären.

Vägledning

  • Genomgången kan ske i samband med det årliga kontrollbesöket i programmet. Alternativt kan en separat genomgång av smittskyddsrutinerna ske vid ett annat besök av SSB-veterinären. Utförd genomgång ska noteras i veterinärens besöksrapport.

Smittskyddssamråd vid ny- eller ombyggnation

Krav

  • Vid förprövningspliktig ny- och ombyggnation hålls smittskyddssamråd med veterinär som har särskild kompetens i smittskyddsfrågor innan handlingarna sänds till Länsstyrelsen.

Vägledning

Ta kontakt med din veterinär i god tid inför en ny- eller ombyggnation.

Inköp av djur

Krav

  • Vid import eller införsel av lantbruksdjur eller genetiskt material såsom sperma, ägg och embryon från djurslag som innefattas av Svenska Djurbönders Smittskyddskontroll (gris, nöt, får, get, alpacka och andra kameldjur) från annat land, följer djurhållaren Jordbruksverkets bestämmelser samt kraven i näringens egen importkontroll SDS (Svenska Djurbönders Smittskyddskontroll).
  • Inköp av livdjur sker endast från avels- och gyltproducerande besättningar som är anslutna till Smittsäkrad besättning gris.
  • Inköp av smågrisar för slaktgrisproduktion sker endast från smågrisuppfödare som är anslutna till Smittsäkrad besättning gris.

Vägledning

Försäljning av djur

Krav

  • Vid misstanke om smitta som kan medföra sjukdom i mottagande besättning får inte djur försäljas. Veterinären i programmet kontaktas för en hälsomässig bedömning.
  • Vid försäljning av så kallade hushållsgrisar lämnar djurhållaren information till köparen om att utfodring med animaliskt avfall inte är tillåtet. Eftersom grisar endast säljs till personer med en hos Jordbruksverket registrerad anläggning (produktionsplats) rapporteras förflyttningen till Jordbruksverket.

Vägledning

Planskiss och flöden

Krav

  • En planskiss över gårdens byggnader och hägn samt befintliga transportvägar upprättas.
  • Diskussion avseende indirekt och direkt vildsvinskontakt ska genomföras tillsammans med SSB-veterinären vid kontrollbesök.
  • Utifrån befintlig planskiss har det, tillsammans med veterinär, upprättats ett åtgärdsförslag i syfte att skapa smittsäkra transportvägar till, från och inom gården. Speciell hänsyn tas till transportvägar för fordon som kadaver-, slakt- och foderbilar samt gödselspridare.
  • En planskiss har upprättats där det har fastställts gränsen mellan yttre (”smutsiga”) och inre (”rena”) områden i personalutrymmet.
  • Djurstängsel finns runt de byggnader där grisar hålls och fodermedel och strö förvaras. Stängslet är uppfört i enlighet med de minimikrav som listas i bilaga 4a till Smittsäkrad Besättning Gris Plan och Riktlinjer., ”Minimikrav för utformning av stängsel runt de utrymmen och hagar där grisar hålls och fodermedel och strö förvaras ”.

Vägledning

  • Av planskissen ska följande framgå:
  • Diskutera flöden för eventuella djurförflyttningar mellan hus, förflyttning av personal mellan byggnader och fordon som kör in på gården (ex. kadaver-, slakt- och foderbilar samt gödselspridare och andra lantbruksredsakp som tillhör gården).
  • För programmets SPETS-nivå och ASF-status ska det alltid finnas en tydlig åtskillnad mellan ytor där djur flyttas/drivs och alla orena fordon.
    • I de fall att grisar drivs mellan stallarna ska finnas en tydlig permanent fysisk gräns mellan de ytor där djur och personal rör sig och alla annan fordons- och persontrafik.
    • Personalen får inte förflytta sig över gårdsplan i samma skor som används inne i stallarna utan transportskor ska användas.
  • För ASF-status måste det måste vara helt skilda flöden även mellan maskiner och redskap som ska in till djur och alla andra trafikflöden på gården. Om du kör in till djuren med exempelvis lastmaskin för att mocka ut bäddar eller köra in strö så måste det finnas ett inre område på gårdsplan i anslutning till bäddarna som inte får korsas av ej rengjorda fordon och redskap.
    • Det ska finnas en tydlig fysisk gräns mellan yttre område på gårdsplan (där orena fordon får köra) och inre område på gårdsplan (där endast rena fordon som ska in till djuren får köra).
    • Alla fordon och redskap som ska köras in på det inre området måste göras rent och desinficeras i anslutning till området.
  • Kör du inte in i djurutrymmen med maskiner eller redskap så behövs inget inre område på gårdsplan och därmed ingen mer gräns in till besättningen än den som finns i personslussen och eventuella skogränser vid förflyttning mellan olika stallar på gårdsplan.
  • Här finns transportlogg för inre område eller en journal för tvätt och desinfektion av gårdsegna maskiner som kan användas om det bara är gårdsegna maskiner som körs in i inre område.
  • Här finns rutiner för rengöring av maskiner.
  • I personslussen ska det finnas en tydligt markerad gräns mellan yttre (utanför besättning) och inre (inne i besättningen) område där kläd-, skobyte och handtvätt och desinficering ska ske. Flödet i personslussen ska vara sådant att de yttre och inre ytorna inte korsas – man får inte passera den yttre delen för privata kläder i stallkläder.
  • Ta del av praktiska exempel på stängsel kring byggnader som hyser djur, foder och strö
  • Ta del av praktiska exempel på stängsel för grisar med tillgång till utevistelse

De nu gällande minimikraven för stängslets utformning finns här. En ändring av programmets Plan & riktlinjer avseende minikrav på stängsel beslutades av Jordbruksverket den 19 juni 2025. Ett godkännande av stängslet som har gjorts utifrån tidigare minimikrav kommer inte att omprövas, varken av SSB:s veterinärer eller vid kontroll av officiell veterinär i samband med ett utbrott av ASF. Du som är intresserad av de tidigare gällande kraven (2023-2025) finner dem här.

Besökare och personal

Krav

  • Generellt gäller att besöken i besättningen är genomtänkta och planerade.
  • Besöksjournal förs.
  • Besättningens smittskyddsbestämmelser finns i skrift och utarbetas tillsammans med besättningsveterinär eller djurhälsoveterinär.
  • Samtliga personer som vistas i anläggningen informeras om besättningens smittskyddsbestämmelser. Besökare signerar i besöksjournalen att de tagit del av bestämmelserna innan inträde i besättningen. Djurhållaren ansvarar för att informera sig om var samtliga besökare (särskilt hantverkare) varit innan besöket.
  • Rena skyddskläder och skodon finns att tillgå.
  • Möjlighet till handtvätt med flytande tvål, varmt och kallt vatten finns.
  • Torkmöjligheter av engångstyp (ex. pappershanddukar) och handdesinfektion finns. Tvätt och desinfektion av händer sker alltid vid in- och utträde i besättningen.
  • Karenstider efter besök på utländska gårdar eller efter annan kontakt med klövbärande djur (t.ex. marknader, jakt) respekteras. Från områden med mul- och klövsjuka gäller 5 dygns karens. Från övriga områden gäller 48 h karenstid.
  • Blanketten Visitor’s certificate fylls i vid besök från utlandet.
  • Vid utomhusproduktion finns skyltar som upplyser om att det är förbjudet att mata grisar i anslutning till varje hägn. Särskilt viktigt är att de placeras i anslutning till angränsande vägar, promenadstigar etc.
  • Det finns en klar gräns mellan ”yttre” och ”inre” område, gärna i form av en personsluss. Gränsen respekteras av både personal och besökare.
  • Kläd- och skobyte sker vid gränsen. Externa kläder och skodon får inte komma i kontakt med besättningens kläder och skodon.
  • Besättningens egen utrustning i form av redskap, verktyg, instrument m.m. används i möjligaste mån. I de fall detta inte är möjligt tvättas och desinficeras utrustningen innan användning i besättningen.
  • Tillträdesförbud råder för personal och besökare i 48 h efter alla jakter i ett område belagt med restriktioner gällande afrikansk svinpest.
  • En plan upprättas över hur smittskyddet upprätthålls i samband med byggnation eller reparation i utrymmen eller byggnader i besättningen.
  • En transportlogg finns över fordon som kör in i besättningens inre område. Vilket område som avses som inre område framgår tydligt av besättningens planskiss över anläggningen.

Vägledning

  • Programmets godkända besöksjournal finns här.
  • Förslag till smittskyddsbestämmelser för olika nivåer och för olika språk finns här.
  • Blanketten Visitor’s certificate finns här. Den finns även på andra språk här.
  • I personslussen ska det finnas en tydligt markerad gräns mellan yttre (utanför besättning) och inre (inne i besättningen) område där kläd-, skobyte och handtvätt och desinficering ska ske.
    • Flödet i personslussen ska vara sådant att de yttre och inre ytorna inte korsas – man får inte passera den yttre delen för privata kläder i stallkläder.
    • Kläderna skall förvaras så att kläder och skor som används utanför besättningen inte kommer i kontakt med de skyddskläder och skodon som används i besättningen.
    • En fysisk gräns/barriär som man måste kliva över är att föredra, (t.ex. en bänk att sitta på medan man tar av sig ytterskorna på det yttre området).
    • Gränsen gäller även vid ev. förflyttning över gårdsplan mellan olika hus/avdelningar, då ska det finnas tydliga skogränser vid stalldörren där skobyte ska ske till transportskor som används mellan stallarna.
    • Läs mer här om exempel på hur personalutrymmet kan utformas.
  • Vid längre avstånd mellan stallarna, så att man normalt åker bil emellan ska det finnas en personsluss även i det avlägsna stallet/stallarna.
    • Man måste alltså slussa sig ut (byta om till externa kläder), transportera sig och sedan på nytt slussa sig in på nytt i det avlägsna stallet/stallarna (byta om, tvätta och desinficera sina händer) innan arbete påbörjas där.
    • Detsamma gäller om man tillfälligt måste vistas utanför gränsen till det inre området under sin arbetsdag. Exempel på detta är om lunchrummet ligger i det yttre området eller om man måste gå ut med hunden som förvaras i det yttre området. Varje gång måste man då slussa sig ut och slussa sig in igen när man skall återgå till arbete i det inre området.

Anslutna besättningar kan beställa skyltar från sin SSB-veterinär eller genom att maila programadministratören på ssbgris@gardochdjurhalsan.se

Internt smittskydd

Produktionssystem

Krav

  • Omgångsproduktion (allt in/allt ut) tillämpas i produktion med olika åldersgrupper.
  • Olika åldersgrupper är separerade från varandra.
  • En skriftlig plan finns över hur så kallade restgrisar hanteras i besättningen.

Vägledning

  • Omgångsproduktion (allt in/allt ut) ska tillämpas i produktion med olika åldersgrupper. Små besättningar med färre än 120 suggor undantas från kravet på strikt omgångsproduktion. I livdjursavdelningar (ex. avdelningar för livdjur > 30 kg, så som rekryterings-, sin- och betäckningsavdelningar) får produktion ske kontinuerligt.
  • Med separering menas att djuren i olika åldersgrupper kan ha luftkontakt men inte tryn- eller gödselkontakt. Olika åldersgrupper/omgångar ska hållas separerade i egna stallavdelningar eller i separata delar (sektioner) av en stallavdelning, t.ex. om olika åldersgrupper hålls i samma avdelning men går åtskiljda i olika djupströbäddar med täta väggar som förhindrar gödselkontakt.
    • Tvätt av varje sektion ska kunna ske mellan varje omgång.
    • I boxrader med öppna skrapgångar förekommer gödselkontakt mellan boxarna. Finns flera djurkategorier i samma boxrad i ett sådant system är de därmed inte separerade från varandra.
  • Kravet om separering gäller inte:
    • betäcknings-, dräktighets- och rekryteringsavdelningar
    • galtstationer
    • små besättningar där kontinuerlig produktion får tillämpas (t.ex. färre än 120 suggor).
  • Det ska finnas en skriftlig plan över hur så kallade restgrisar hanteras i besättningen. Undantaget är små besättningar (färre än 120 suggor) som inte har krav på omgångsproduktion och därmed inte heller krav på en plan för restgrisar.

Här finns en mall för plan för restgrisar.

Rengöring, desinfektion och tomtid

Krav

  • Avdelningar med växande djur tvättas efter varje omgång.
  • En skriftlig notering av tidpunkt för utförd tvätt finns.
  • Tomtiden är minst fem till sju dagar. Kortare tomtid än tre dagar tillämpas regelmässigt inte.

Vägledning

  • Avdelningar med växande djur ska tvättas efter varje omgång . Motsvarande regler gäller för djurutrymmen inomhus och hårdgjorda skrapytor utomhus.
  • För avdelningar med kontinuerlig drift (ex. rekryterings-, betäcknings- och sinsuggavdelningar) kan rengöring få ske sektionsvis under pågående produktion. Tvätt ska i dessa avdelningar ske minst en gång per år.
  • Hyddor för utomhusproduktion ska tvättas en gång per år, eller oftare vid behov.
  • Under kall årstid eller vid slaktköer som orsakar leveransproblem kan i undantagsfall mekanisk rengöring godkännas.

Förslag till tvättjournal finns här.

Hygien

Krav

  • Hygienen i grisstallen och biutrymmen är godtagbar.

Vägledning

  • Den allmänna ordningen, som kan ha betydelse för bekämpning av skadedjur, i och utanför gristall och personalutrymmen ska vara i ordning.
    • Det ska inte finnas stora skräpansamlingar.
    • Markområdet inom två meter runt grishusen och foderanläggningarna ska vara fria från hög växtlighet, skräp och får inte utgöra någon allmän uppsamlingsplats för byggnadsmaterial, förbrukade inredningar m.m.

Djurförflyttningar och arbetsrutiner

Krav

  • En plan upprättas över hur djurförflyttningar och arbetsrutiner kan genomföras för att på bästa sätt förhindra smittspridning inom besättningen.

Vägledning

Inslussning

Krav

  • Isoleringsutrymme finns för inköpta livdjur och är helt avskilt från övriga avdelningar med separat ventilation och gödselhantering. Som alternativ till isoleringsavdelning kan ett separat hägn godkännas. Ingen direkt eller indirekt kontakt får förekomma mellan isoleringsdjur och andra djur i besättningen.
  • Omgångsproduktion tillämpas i isoleringsutrymmet
  • Djuren vistas minst tre veckor i isoleringsutrymmet innan de introduceras i besättningen.
  • Vid misstanke om smittsam sjukdom kontaktas veterinären i programmet för en hälsomässig bedömning.
  • Rengöring och desinfektion i isoleringsutrymmet sker i normalfallet mellan varje omgång, dock minst en gång per år (gäller inte hägn).
  • Separata kläder och skodon används, likaså separata redskap samt foder- och halmvagnar.
  • Möjlighet till rengöring och desinfektion av händer finns före och efter arbete i isoleringsutrymmet. Tvätt och desinfektion av händer sker alltid innan inträde och efter utträde i isoleringsutrymmet.

Vägledning

  • En helt separat byggnad eller en helt isolerad avdelning godkänns som isoleringsutrymme. Det ska finnas en separat ventilation och gödselhantering.
    • Om avdelning i besättningen/huvudbyggnaden används som isoleringsutrymme får ingen direktpassage (ex. genom dörr) ske till övriga avdelningar i besättningen.
    • För besättningar som endast undantagsvis köper in djur kan en provisorisk plats t.ex. i lada eller motsvarande vara godkänt.
  • Det kan vara godkänt att tvätt och desinfektion av händer sker i samband med klädombyte, innan man förflyttar sig till isoleringen.
  • Tvätt och desinfektion av händer efter arbete i isoleringen kan även det få ske i besättningens ordinarie utrymmen, så länge man endast uppehåller sig i den yttre zonen. Om detta inte är praktiskt möjligt, p.g.a. att avståndet är för långt eller att flöden riskerar att korsas, ska våtservetter för rengöring av händer och desinfektionsmöjlighet finnas i anslutning till isoleringsutrymmet (t.ex. i skåp utanför dörren).

Inlastningsområde och utlastningsområde

Krav

  • Utleverans av alla kategorier av grisar sker via ett utlastningssystem som i möjligaste mån undviker luftdrag mellan bil och besättning.
  • Transportören har inte tillträde till besättningen. En tydlig gräns finns mellan arbetsytor för transportör respektive gårdens personal.
  • Grisarna som lastas ut förhindras från att kunna vända tillbaka in i stallet.
  • Ytan i utlastningsutrymmet är möjlig att rengöra.
  • Efter varje utlastning tvättas och desinficeras utlastningsutrymmet i möjligaste mån.

Vägledning

  • Det kan finnas många olika lösningar på ett godtagbart utlastningssystem. Den viktigaste principen är att direkt (djur vänder tillbaka) eller indirekt kontakt (transportör och personal rör sig över samma ytor, luftflöde från bil in i avdelning med djur) mellan besättning och transportfordon undviks.
  • För att mota grisar som vill springa tillbaka in i stallet ska det finnas grindar som man kan stänga till, alternativt att man kan stänga dörren in till stallet när man drivit ut en grupp grisar i utlastningsutrymmet/korridoren.
  • Det är också godkänt att istället transportera djuren på en gårdsegen transport ut till djurbilen. Den gårdsegna transporten ska då rengöras och desinficeras (enligt ovan) mellan varje nytt utlastningstillfälle.
  • I utegrisbesättningar kan utlastning från hägn godkännas om separat utlastningsfålla och/ eller ramp används. Transportören får inte ha tillträde till hägnen. Ytan i utlastningsområdet måste vara möjlig att rengöra, det måste inte vara våtrengöring utan skrapning och/eller byta ut ytan godkänns också.
  • Observera att ett utlastningsförfarande baserat på direkt hämtning från stall med intyg från transportör på tom, rengjord och desinficerad bil INTE är godkänt i besättningar som önskar att ansluta sig till programmets ASF-status!
  • Vid de tillfällen att personalen behöver röra sig på transportörens ytor/yttre område, tex i samband med rengöring av utrymmet efter avslutad utlastning ska det finnas separata redskap, kläder och skodon.

Kadaverhantering

Krav

  • Besättningen anlitar tjänst med möjlighet till hämtning av kadaver eller har en av Jordbruksverket godkänd förbränningsanläggning.
  • Kadaver förvaras i sluten tunna eller container alternativt väl täckta på en hårdgjord yta i avvaktan på hämtning/bränning.
  • Slutlig upphämtningsplats för kadaver placeras så att hämtning kan ske på ett smittsäkert sätt.

Vägledning

  • Förvaringen av kadaver ska inte utgör någon smittfara för besättningen.
    • Den hårdgjorda ytan kan t.ex. vara av betong, asfalt, sten eller en hård grusplan.
    • Avrinning får inte kunna ske ned i ett dike, ut på en åker, in i en hage, in i djurutrymmen eller foderutrymmen.
    • Kadavren ska täckas så att skadedjur, vilda djur (så som vildsvin) eller husdjur inte kan komma åt det. Ett kadaverskydd med lyftring är att föredra ur smittskyddssynpunkt för upphämtningsföretaget.
    • Kadaver ska också hanteras och förvaras lämpligt med hänsyn till allmänheten.
  • Se över kadaverbilens färdväg och placering av slutlig upphämtningsplats av kadaver. Placera upphämtningsplatsen så att korsande vägar undviks och kadaverbilen inte behöver köra över gårdsplanen t.ex. genom att flytta kadavertunnan närmare landsvägen, så långt ifrån djurstallarna som möjligt, inför tömning.

Du kan läsa mer om hantering av döda grisar och utformning av upphämtningsplats i en broschyr framtagen av SSB Gris i samarbete med Svensk Lantbrukstjänst.

Foder, strömedel och vatten

Krav

  • Inköp av fodermedel sker endast från foderföretag registrerade hos Jordbruksverket. Om egna råvaror används ska de vara av god hygienisk kvalitet.
  • Foder, foderråvaror och strömedel lagras hygieniskt säkert och är så långt det är möjligt väl skyddade för fåglar, gnagare och andra skadedjur.
  • Visuell hygienisk kontroll av silos, tankar och andra förvaringsutrymmen sker regelbundet. Rutiner för detta är skriftligt noterade.
  • En skriftlig plan finns för att vid behov kunna rengöra foder- och vattenanläggning.

Vägledning

  • Alla som odlar, hanterar, lagrar, transporterar, blandar, bearbetar foder eller utfodrar livsmedelsproducerande djur räknas som foderföretagare. Detta gäller både primärproducenter och foderfirmor men även företag inom till exempel livsmedelsindustrin som lämnar ut biprodukter i syfte att användas som foder (till exempel etanolfabriker, bryggerier, bagerier, glassfabriker och liknande).
    För de flesta lantbruksföretag som hanterar foder räcker det att anläggningen är registrerad, hos Länsstyrelsen men i vissa fall måste också anläggningen vara godkänd av Jordbruksverket. Detta gäller bland annat vid egen tillverkning av foder som innehåller läkemedel. Vid inköp från grannar så ska även grannen finnas med på listan över registrerade foderanläggningar, men om grannen endast direktförsäljer mindre än 10 ton torrsubstans primärproducerat foder per år och till lokala jordbruksföretag belägna inom 50 km, krävs inte att grannen är registrerad som foderföretagare. Du kan läsa mer på Jordbruksverkets hemsida.
  • Det ska vara rent och snyggt i och runt foderanläggningar, foderkök och halmlager.
  • Halm ska förvaras täckt av presenning om den ej förvaras i halmlada.
  • Eventuella säckade strömaterial så som torv ska också förvaras skyddat från exempelvis vildsvin och fåglar.
  • Dörrar och portar till foderutrymmen får inte stå öppna. Öppna foderfickor/ silos på logar är tillåtna under förutsättning att portar, luckor m.m. till logen hålls stängda.
  • Vid hållning av utegrisar ska vatten- och foderanläggningar vara utformade så att fåglar och skadedjur i möjligaste mån hindras från att förorena vatten och foder.

En skriftlig plan finns för att vid behov kunna rengöra foder- och vattenanläggning. En plan i punktform är tillräckligt. Här finns en mall att använda.

Övrigt

Krav

  • Andra djurslag som hålls inom samma SE-nummer eller på samma gård som grisarna är, om det finns ett sådant, anslutna till ett förebyggande smittskyddsprogram godkänt av Jordbruksverket.
  • När andra djurslag hålls inom samma SE-nummer eller på samma gård som grisarna hålls dessa i byggnader/avdelningar helt avskilda från grisstallen med separat ventilation och gödselhantering. Vid utevistelse får inget sambete ske med andra produktionsdjur eller hästar.
  • Hundar, katter och andra sällskapsdjur vistas inte i slutna anläggningar/grisstallar/avdelningar och angränsande utrymmen som hör till inre område (t.ex. korridor, ev. personalutrymmen, ev. foderkök). *
  • Den allmänna ordningen i och utanför grisstall, hägn och personalutrymmen är godtagbar.
  • Regelbunden skadedjursbekämpning tillämpas genom att besättningen anlitar certifierad skadedjursbekämpare.

Vägledning

  • Om andra djurslag finns på gården ska de hålls i byggnader/ avdelningar med separat ventilation och gödselhantering.
  • De smittskyddsprogram för andra djurslag som avses är:
    • Nöt – Smittsäkrad besättning Nöt
    • Höns och matfågel – Frivilliga salmonellaprogrammet (i de fall sådant program finns). Hönsfåglar som hålls för hobbyverksamhet/icke kommersiell produktion är undantagna. Dessa behöver inte vara anslutna till något salmonellaprogram. De får dock inte vistas bland grisarna.
    • Alpacka – Tuberkulosprogrammet, innefattar även andra kameldjur.
  • Med samma smittskyddsenhet menas att djuren har direkt eller indirekt kontakt. Indirekt kontakt kan t.ex. vara samma skötare (om man inte byter kläder/stövlar och tvättar och desinficerar händer mellan djurgrupperna), samma redskap, delade flöden och transportvägar.
  • Katter och hundar kan bära både på salmonella och MRSA-bakterier. Vistas sällskapsdjur inne i djuravdelningar ökar risken för direkt smittpridning till grisarna. För SPETS och ASF-status gäller att personalen inte får ha kontakt med några sällskapsdjur efter att de passerat personslussen (kläd och skobyte, handtvätt och handdesinficering) till besättningens ”inre” område och sällskapsdjuren får inte ha tillträde till personalutrymmen som befinner sig innanför hygiengränsen.
  • Vad gäller den allmänna ordningen ska markområdet inom två meter runt grishusen och foderanläggningarna vara fria från hög växtlighet, skräp och får inte utgöra någon allmän
    uppsamlingsplats för byggnadsmaterial, förbrukade inredningar m.m.
  • Viktigt är att regelbunden skadedjursbekämpning tillämpas. Eftersom många rodenticider idag endast får användas av professionella skadedjursbekämpare ska besättningen vara ansluten till någon certifierad firma som har kunskap om skadedjursbekämpning och tillgång till effektiva metoder (behörighet att hantera bekämpningsmedel av klass 1 SOX). Alternativt ska djurhållaren själv vara certifierad.

*Undantag är vallhundar som utför ett arbete och som då tillfälligt behöver vistas i ett hägn. 

Kontakt

ssbgris@gardochdjurhalsan.se

Fler kontaktuppgifter